Historiska Världar

Ringbrynja och huva

När harnesken infördes blev de heltäckande ringbrynjorna överflödiga. Många soldater bar därför en ringbrynja som täckte armar och bröst, men inte magen. Anledningen till detta var troligen att en ringbrynja är tillräckligt tung för att bli besvärlig och tröttar ut soldaten efter lång tid. Hur trött en soldat är kan ofta vara det som slutligen bestämmer om han överlever eller dödas i ett slag.

Den typ av ringbrynjehuvor som har påträffats i Korsbetningen har i många fall en fyrkantig avslutning, till skillnad från den rundade som förefaller vara en vanligare modell. Möjligen har den fyrkantiga modellen ursprungligen varit fastsydd i ett harnesk, och skulle då bilda en hel rustningsöverdel med huva. Det finns konsthistoriska källor som antyder att den konstruktionen ska ha förekommit i alla fall under 1200-talet.

Referens: brynjebit
Den här biten brynja förvaras i magasinen på Historiska museet. Det är en ganska fragmentarisk bit ringbrynja som troligen från början har varit en ärm, något som styrkes av att det finns flera intagningar för att passa både axel och armbåge.

Medeltidens ringbrynjor är nitade, den här har en nit i varje ring, men många andra har varannan rad stansad.