Om historiska samband.

av **Lasse C** » 23 januari 2004, 10:12

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Eva Andersson

Heder åt våra gymnasie- och grundskolelärare alltså, som lyckas såpass bra trots att förutsättningarna för historieämnet just nu inte är de bästa.

Eva
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

På nåt sätt verkar gymnasie- och grundskolelärarna i sådant som historia höra till "de sista idealisterna" eller vad man skall kalla det. De har inte så sällan en uppriktig hängivenhet för sitt ämne och gör, som du påpekar, ett fenomenalt jobb utifrån förutsättningarna.

LC

För övrigt är det kul att se vilken vändning den här tråden tagit! Vi har kommit en bit från min ursprungsfråga, men det här är i mitt tycke ett både kul och viktigt spår! Det finns ju vissa som blir lite mulna i ansiktet när man inte håller sig strikt till ämnet, men jag tycker att sidospåren ibland är väl så roliga och intressanta - att en del trådar kan bli lite spretiga får man väl ta... [;)]

av **Särimner** » 23 januari 2004, 12:31

Hej!
Intressant vändning den här tråden tagit som sagt. Jag är själv lärare i grundskolan med den något difusa titeln SO-lärare. Med andra ord ansvarar jag för att eleverna i mitt arbetslag uppnår målen i historia, religion, samhällskunskap och geografi. Personligen lockar ju mest historia-delen av ämnet vilket jag är medveten om att det påverkar eleverna också. Det är ju så att det läraren tycker är intressant blir lätt det som får mest utrymme i undervisningen, speciellt i SO där man ska fördela de fyra ämnena på de få timmar man har att tillgå. Men låt oss ägna detta till just ämnet historia och börja med att titta på vad kursplanerna säger om ämnet. Nedanstående rader talar om vad ALLA elever MINST ska kunna när de slutar årskurs 9. Det finns förstås kriterier för VG och MVG också.

Historia
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Eleven skall...
...kunna redogöra för viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder,
...känna till utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker,
...ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor,
...kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska händelser och skeenden med betydelse för vår egen tid,
...vara medveten om och kunna ge exempel på att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt,
...kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används i dag som ett medel för påverkan.

Vad säger då detta oss som lärare? Jo, helt enkelt inte särskilt mycket. Det står ingenstans VILKA perioder och epoker som skall prioriteras eller hur mycket tid som skall vikas åt just dessa perioder och epoker. Det enda som står uttalat är att eleverna skall ha goda kunskaper om förintelsen. Detta står inte i målen som ni ser utan på andra ställen i styrdokumenten.

Men låt mig få skryta lite och berätta hur jag har förändrat undervisningen i historia i mitt arbetslag sedan jag började här 1998.

När jag började här så läste man av gammal hävd följande avsnitt i de olika årskurserna:
Åk 7: Antikens Grekland och Romarriket
Åk 8: Industriella och franska revolutionerna
Åk 9: Världskrigen

Numera ser det ut som följer:
Åk 7:
1800-talet (Sverige, franska revolutionen och dess följder samt industriella revolutionen)

Åk 8:
Världskrigens tid

Åk 9:
Tiden efter 1945 och Sveriges historia före år 1800

Mina argument i de stundtals heta debatterna om omläggningen var att jag ansåg att eleverna de facto bor i Sverige och att man bör ha årminstone grundläggande kunskaper om just Sveriges historia och huvuddragen i den svenska historien. De flesta eleverna kommer ju knappast ihåg avsnittet om medeltiden som de läste på mellanstadiet till exempel. Lika viktigt ansåg jag att det var att eleverna kände till utvecklingen i världen efter världskrigen med tanke på att eleverna lever i en värld formad av kalla kriget och så vidare.

Ja men antiken då? Helst hade jag ju velat lästa allt, men eftersom andra ämnen vill förfoga över elevernas tid så måste jag ju ta bort något. Mitt argument för att ta bort detta var att eleverna läser detta på gymnasiet och att 1900-talets andra hälft ligger dem närmare i tiden.

När vi läser om Sveriges historia så handlar det i allmänhet att kunna förklara helheter och sammanhang. Att kunna förklara t. ex. stormaktsväldets framväxt och tillbakagång i stora drag är enligt mina ögon viktigare än att kunna diskutera arméns uppställning inför slaget vid Wittstock 1636. MEN: för att kunna se helheter så måste man ju i rimlighetens namn ha personer och händelser att hänga upp sammanhanget på. Man får tycka vad man vill om kungalängder och så vidare men eftersom utvecklingen under just stormaktstiden mycket har att göra med regenterna så är det omöjligt att inte titta på dessa.

Detta har fått mycket kritik från lärare som jobbat 10-15 år mer än mig eftersom den lilla människans historia anses viktigare.

Vad tycker ni andra?

Särimner/Fredrik

av **Sternschild** » 23 januari 2004, 12:52

Är det inte lättare att förstå samanhangen om man läser i kronologisk ordning? Speciellt med dem mycket begränsade referenser till historia ungarna har från mellanstadiet. Dessutom är väl tiden efter -45 gränsande till samhällskunskap. Som jag ser det verkar biten av tidig historia få en ytterst begränsad tid. Tror inte direkt att det här upplägget ger nån entusiasm för historia eftersom all fördjupningsmöjlighet ligger (som det ser ut) i dem föga romantiska delarna av bestialiskt pöbelvälde, kolsotig dickens och förvirrat politiskt manövrerande.....

av **Särimner** » 24 januari 2004, 11:37

Vi har resonerat så här:

När eleverna kommer till oss i årskurs 7 så har de flesta som regel läst svensk historia från stenåldern upp till skottet på operabalen. Därför är det ur eleverna ett naturligt steg att gå vidare till 1800-talet.

I årskurs 8 läser alla elever om världskrigen inom historia ämnet. Tidigare skedde detta som sagt i årskurs 9, men då hann man inte titta på utvecklingen i världen efter andra världskrigets slut.

I åk 9 har vi därför valt att prioritera sen 1900-tals historia. Eleverna som går i åk 9 nu har inga minnen av kalla kriget och Berlinmuren. Eftersom det är i en värld präglad 40 års delning mellan två supermakter som de ska leva i så föreföll det inte särskilt ologiskt att lägga tyngdpunkten av historiatimmarna i nian på efterkrigstiden.

Helt klart hade jag velat lägga mer tid på Sverige än vad som nu görs. Men jag kan inte trolla med knäna och fixa fram mer tid utan att jag föringar och förkastar andra ämnen som jag har ansvar för. Man får göra det bästa man kan av den lilla tid man har till sitt förfogande.

Inför höstens planering, som vi redan har börjat diskutera i arbetslaget, har jag funderingar på att göra lite förändringar för att ge svensk historia lite mer status så att säga. Tanken som jag har just nu är att ett av läsårets två historia-teman ska vara knutet till svensk historia. T ex skulle man i årskurs sju kunna titta på forntiden fram till omkring år 500 v.t., i åttan perioden 800-1500 och stormaktstiden i nian. Har inte tänkt klart, men något ska jag nog få ihop.

av **Särimner** » 26 januari 2004, 07:44

Ett litet tillägg och en liten bekräftelse på vad som redan skrivits här tidigare. Elever och förmodligen genomsnittssvensken i allmänhet har nog väldigt sporadiska kunskaper om den svenska historien. Någonstans på 1960-talet blev det ju inte rumsrent att läsa om Sveriges historia och ämnets status har ju de senaste 30 åren sjunkit i anseende inom skolan.

När vi på 90-talet fick tre kärnämnen, svenska, engelska och matematik, så talade ju faktiskt riksdagen, Skolverket och andra myndigheter om för oss lärare vilka ämnen det var som var viktigast. Jag hoppas bara att förslaget att göra historia till ett kärnämne på gymnasiet går igenom. Då kan jag få ytterligare vatten på min kvarn och kan kanske motivera en utökad satsning på den svenska historien, åtminstone i mitt arbetslag.

Mina elever får inte all den historiaundervisning jag skulle vilja ge dem. I dag får de på sin höjd en sex veckors "repetitionskurs" av svensk historia 800-1800. Men om jag jämför med niorna i grannkommunerna så får mina elever i alla fall sex veckor mer än de eleverna...

av **Hans** » 26 januari 2004, 13:19

Vet inte om det har med tid att göra. Hur lång tid tar det att läsa gamla Fäderneslandets historia av Odhner? Skulle man inte hinna lära sig under tolv år i grundskolan och gymnasiet vad man hann med i den sexåriga varannandagsskolan?

av **Eva Andersson** » 26 januari 2004, 13:49

Man kanske tycker att de ska lära sig något annat än över hundra år gammal, inaktuell, anekdotspäckad, historia om bara Sverige? (Odhner dog 1904, t.o.m innan genombrottet för den sk. källkritiska skolan inom historieforskningen)
Världen är dessutom som bekant lite större än bara Sverige och väldigt mycket svensk historia är omöjligt att förstå utan kunskap om övriga världens historia.

Eva

av **Hans** » 26 januari 2004, 14:18

Frågan var om historelösheten beror på tidsbrist.

Fö utkom sista reviderade upplagan av Fäderneslandets historia 1958. http://websok.libris.kb.se/websearch/hi ... 318&page=1

av **Hans** » 26 januari 2004, 14:27

"Inaktuell"?

av **Sara Lundström** » 26 januari 2004, 18:40

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Hans

"Inaktuell"?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Ja.

av **Hans** » 26 januari 2004, 19:25

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Sara Lundström

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Hans

"Inaktuell"?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Ja.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Tack för visat intresse.

av **Sigfuss** » 28 januari 2004, 20:18

När man ändå diskuterar historieundervisning i skolan måste jag passa på att fråga en sak, må vara dum fråga men den förbryllar mig en aning. Varför saknar de historieböcker för gymnasium jag tittat i helt källförteckning?

//Joakim

av **Hans** » 28 januari 2004, 23:32

Pesronligen skulle jag helt enkelt uppskatta lite historia utan baktankar för omväxlings skull. Odhner, typ.

Fäderneslandets historia har sålunda lärt oss, huru våra förfäder i förgångna tider lefvat och verkat, kämpat och lidit, samt hurusom vårt fädernesland småningom blivit hvad det nu är.

av **Admin** » 29 januari 2004, 13:14

Hans:

En historia som Odhners är inte "utan baktankar" utan rymmer ett helt samhällsklimat där Nationalism, rasism, patriotism och förhärligande av det egna samhället är vardag. Ditt exempel ovan är ett utmärkt prov på detta. Bara ett begrepp som "fädernesland" är ju totalt verklighetsfrämmande i ett samhälle som i allt väsentligt bygger på internationella ekonomier. I sammanhanget är det ju dessutom relevant vad som man har "verkat, kämpat och lidit" för.

Däremot så håller jag med om att det är mycket relevant varför vi har den värld vi har idag. Men detta ryms ju inom historiabegreppet i sig, och har inget att göra med Odhners för sin tid relevanta, men idag utdaterade tolkning.

/Henrik

av **Hans** » 29 januari 2004, 14:08

Att begrepp och föreställningar förändras över tiden hör inte hit - och om du personligen hyllar globalism, likriktning, kosmopolitism och självförnekelse får det stå för dig. Poängen är att Odhner beskrev verkligheten som han uppfattade den, inte som han ansåg att den borde framstå. Detta är den väsentliga skillnaden mellan den västerländska empiriska forskningen som Odhner representerar och den bolsjevikiska teoretiserande. Den senare inte bara avfärdar historiska tolkningar som utdaterade utan historien själv – eller förpackar den i volkspedagogiskt anpassat format efter behov, typ Guillos medeltida riksgrundare eller Historiska världars brunögda viking. Möjligt det kan uppfattas som gammaldags, men personligen intresserar jag mig inte för mytbildning i första hand - inte heller retorisk pajkastning ("rasism" mm).

Om historiska samband.

Vilka är online