problem: bindningstyper 1500-talets första hälft

[gus]

hej
jag har en frága som jag hoppas nán kan hjälpa mig med.

jag ska skaffa en ny knappologad landsknektsdräkt och har börjat undra lite över vävnadsteknikerna under första hälften av 1500talet. som det är nu kör vi i stockholmsfänikan i regel pá "vanlig" kypertbunden (2x1 eller 3x1) och filtat enfärgat ulltyg typ kläde för ytterplaggen. d e ju kul men jag började fundera lite och tänkte att det borde nog ha använts andra typer av bindingar och kanske till och med tyger vävda med trádar av olika förger för att skapa mönster (fiskben, rutor, gunclub etc). eller till och med jaquardvävda tyger. det senare känns ju onekligen som om man har sett pá porträtt av kungar frán epoken men frágan e om det var för dyrt för folk i allmänhet. hur som helst, om nán sitter inne med källsäkert material blir jag glad om ni upplyser mig. tpf/ Gus

[gus]

tydligen uppfanns jaquardvävstolen pá 1800talet. sá det känns ju lite uteslutet/ G

[Sigrun]

Helt rätt, Jacuardvävstolen kom under det första årtiondet av 1800-talet. Däremot fanns det andra typer av mönstervävstolar med dragapparater redan under 1400-talet i Europa, dessa damastvävar var nog så avancerade (Geijer 1994 3:e upplagan). Det kan vara dessa du sett bilder av.

Från den så kallade vikingatiden finns gravfynd av diamantkypert från Birka. Det är väl den "roligaste" historiska bindningen jag kan komma på förutom olika varianter av kypert såsom fiskben. Jag kan inte komma på att jag sett Gun Club eller pepita-rutigt på något historiskt plagg (jag har dock inte sett så mycket - ännu), annars känns det 1900-tal över dessa bindningar. Annars funkar det väl med rutigt och randigt tyg, förutom olika typer av kypertbindningar för att inte tala vanlig "sketen" tuskaft...

En annan aspekt på det hela är hur det rådande modet var på den tiden, i det geografiska område du tänkt dig...

[Åsa vävare]

Jaquardmaskinen kom mycket riktigt till i början av 1800-talet. Innan dess vävdes samma sorts tyger i dragvävstolar, där en dragsven gjorde det arbete som sedan mekaniserades med jaquardmaskinen. Så ett tyg vävt i en jaquardvävstol skulle kunna vara ett helt autentiskt medeltidstyg om material och mönster är det rätta.

Agnes Geijers bok Ur textilkonstens historia, som hänvisats till tidigare här på forum, har ett avsnitt om olika vävstolar och vad man vävde på dem.

[Månia]

Jag och några kompisar ska sy oss varsinn landsknekt/kampfrau-dräkt. Vad finns det för böcker att läsa om detta(allt är önskvärt, klädernas utseende/matrial, mat, utrustning...)? Det är 1500-1550 som gäller, i första hand tyska knektar. (I Sverige rekryterade man väl inte knektar förrns senare?) Vi har hittat mycket på nätet, men skulle nu vilja ha böcker att titta i också. Även om det bara är en sida i en bok som handlar om knektarna är detta intressant.

//Ameli

[Edvin]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Månia</i>

Jag och några kompisar ska sy oss varsinn landsknekt/kampfrau-dräkt. Vad finns det för böcker att läsa om detta(allt är önskvärt, klädernas utseende/matrial, mat, utrustning...)? Det är 1500-1550 som gäller, i första hand tyska knektar. (I Sverige rekryterade man väl inte knektar förrns senare?) Vi har hittat mycket på nätet, men skulle nu vilja ha böcker att titta i också. Även om det bara är en sida i en bok som handlar om knektarna är detta intressant.

//Ameli
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Kolla med n0ir här på HV. Han shoppade loss på knektlitteratur från Tyskland om jag inte tar helt fel och kan säkert berätta vad som är bra eller dåligt.

Om han inte kollar forumet så mycket så kan du nå honom på aron [dot] sjoberg [at] tjelvar [dot] org.

Sen för att kommentera den sentida svenska användningen av knektar så finns det redan 1251 en nerteckning om att en tysk trupp deltar i folkungaupproret mot Birger Jarl.

Huvudsakligen var det tre typer av legosoldater som värvades; tungt kavalleri, landsknektförband samt artillerister. Handhavandet av kanoner och den expertis som behövdes för att sköta, ladda och underhålla dem gjorde att artillerister så småningom blev en slags överklass bland legosoldater. Det tunga kavalleriet hyrdes in för att dominera det öppna slagfältet och under 1500-talets första hälft utgjorde värvade landsknektar från Schweiz, Tyskland och Österrike den fasta kärnan i många Europeiska länders infanteri. Beväpningen bland dessa infanteriförband av landsknektar varierade men vanligast var pikar, hillebarder, svärd, armborst samt artilleri. Under senare tid byttes armborstet ut mot eldhandvapen.

Trots landsknektarnas framgång på de europeiska slagfälten ersattes de under 1500-talet mot inhemska soldater, hämtade från de egna länderna. Detta var till största del på grund av ekonomiska faktorer, värvad trupp är oerhört kostsamt samt att deras strikt kommersiella inställning till krigstjänsten gjorde att de krävde regelbundna betalningar samt vägrade slåss om utgången verkade alltför ogynnsam.

<i>”Point d´argent, point de Suisse”
“Inga pengar, inga schweizare”</i>