av Matti » 30 maj 2008, 11:10
Hmm... jag vill nog mena att jordvallar visst kan stå emot artilleri. Inte i evighet, men gott nog, speciellt om de fodras på olika vis. Naturligtvis gör inte pallisaden eller träbröstvärnet det, men vallen, tja, det beror på hur packad den är, av vilken konsistens osv, och främst tjockleken på den. Jord absorberar bra.
Vad gäller med hur man byggde nya respektive gamla murar, så är jag väl bekant med detta, och det tror jag även de andra här är. Att man inte river en mur eller pallisad är väl självklart. Ett väl studerat exempel på detta är Eketorps borg på Öland, där den första och stora ombyggnaden innebar att man byggde en lägre yttre mur som sedan expanderades allt eftersom man plockade ned den första muren.
Och du behöver inte skriva oss på näsan med verkan och motverkan. Jag är ytterst bekant med detta fenomen. MEN jag är också bekant med att man skall akta sig med att oförsiktig använda alltför enkelspåriga förklaringar till olika fenomen, vare sig det handlar om krig eller arkitektur.
Min invänding är att artilleriet inte uppfann portar i olika vinklar. De fanns långt innan då de ger många andra fördelar än bara att det skyddar inre port mot artillerield. Därför kan man helt enkelt velat stärka Ragnhildholmen ytterliggare genom att införa ett djupförsvar av porten, som fanns på Hunehals utan att artilleriet var inblandat.
Därmed inte sagt att det inte kan ha varit tidigt artilleri som påverkade tillbyggnad på Ragnhildsholmen. Men det behöver inte vara det. Till syvende och sist så var Ragnhildsholmen en ganska enkel borg som kunde ha nytta av ett djupförsvar av porten.
Jag har nämnt erfarenheterna från det Heliga landet som en minst lika viktig källa till att bygga om borgar som artilleriet. Artilleriets långsiktiga påverkan var väl snarats att man fick dra ned på höjdförsvaret och göra murar och vallar kraftigare
Vad gäller belägringsmaskiner vill jag minnas att det finns omnämns att blidor brukades vid en belägring vid 1200-talets slut.
Vid Eketorp har också fynd gjorts av stenupplag från 1170-1220ca, då borgen brukades igen och med många militära inslag, exempelvis många stallar och rikligt med fynd av pilspetser, både i vad som kan tolkas som upplag och sådana som kan ha skjutits in under stridigheter.
Även armborstspetsar har påträffats, dock inga delar från själva armborstet.
Rikliga fynd av delar från ringbrynjor kan indikera att man också haft god tillgång till sådana och det i kombination med hästarna kan indikera bepansrat kavalleri.
Nå, dessa stenupplag ligger inte riktigt där de borde om man antar att de skulle vara avsedda att brukas med handakraft eller med stavslunga från muren. Dock är de såpass stora att de skulle fungera ihop med lättare kastmaskiner, placerade inne i borgen. De hypotetiska avstånden mellan en eventuell uppställningsplats och yttre portgångar stämmer även in om man tänker sig att maskinerna främst brukats för att bekämpa, som vi säger på modern artilleristspråk "fasta eldlägen".
Vid en portgång, stängd eller uppbruten, bildas en flaskhals där fienden nu försöker tränga in. Ett bra mål för en maskin som skjuter "blint", sannolikt med direktiv från muren.
Det vapen som det kan handla om är så kallade smarblidor, lättare blidor som även kallas dragblidor, eftersom man gav den kraft genom att ett lag samtidigt drog i ett antal tampar.
Blidan har en hög kastbana som gör det möjligt för den att lobba över Eketorps mur
Nu har jag tyvärr inte boken om Eketorp III hemma, men där nämns att dragblidor avbildas och omnämns i åtminstone en nordisk källa från tidigt 1200-tal.
Blidan på Eketorp skjuter lätt 100 meter med en hyfsat samtränad besättning. En otränad besättning kan slunga sin sten 60 meter med lätthet.
Dragblidorna var främst avsedda som försvarsvapen vid belägring, då deras ammunition inte kunde bräcka portar (möjligen bröstvärn) och då var besättningen exponerad för bågskyttar. Men från en skyddad plats i en borg, som dessutom kunde ge blidan höjd, fungerade den för att öka eldkraften mot portar, bekämpa båtar och liknande. Dragblidorna kom att ersättas under 1200-talet av motviktsblidor, men det nog dessa kraftigare pjäser du tänker på, Thomas, eller har jag fel?
Hursomhelst, utgå inte ifrån att vi är mindre vetande bara för att vi inte håller med i din tes. Det kändes mest som om du ville skriva oss på näsan, men skrev sådant som vi tar för mer eller mindre självklart.
I all vänlighet, Mattias A. Niord