<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Todd</i>
Att just klenoderna finns kvar i privat ägo genom tidevarven är iallafall för mig en tillräcklig fingervisning om att folk tar hand om sitt arvegods.
Mvh Todd
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
När min farföräldrar flyttade så slängdes en massa gamla saker, för det var ju bara skräp. Jag försökte rädda vissa saker genom att tjata rejält att jag ville ha dem men det skulle jag minsan inte ha, det var ju skräp så det blev slängt. De hadde även en fin gammal fotogentaklampa moddel flådig som var arvegods, den skulle min farfar sälja till en lampafär så att de kunnde borra hål i den och dra in sladdar och glödlampor i den. Jag bad även att få denna med invändningen att den skulle bli förstörd om de drog in el i den och att jag gärna skulle vilja ha den. Men vad skulle jag med den till och dessutom tyckte farfar att jag inte hadde plats med den, den var ju så stor och otymplig så den såldes. De hadde även ett slagbord modell äldre som jag till och med erbjöd mig köpa men den såldes i stället till någon annan med motiveringen att jag inte hadde plats så jag får nöja mig med att ha kvar mitt ikeabord i köket. Farmor har även tagitt gamla antika ingefärsburkar i porselin och borat hål i dem och gjort om dem till bordslampor.
En kamrat till mig frågade sin morrmor eller liknande vart hans förfaders husaruniform var men fick tillsvar att den hadde de slängt för ett tag sedan för den var ju så sliten.
Så Todd det där med att saker vårdas ömt och förs vidare generation efter generation är nog trevligt när det fungerar men det är långtifrån alltid det gör det.
Ludvig