Historiska världars forum

Om jag tänker vikingatida kvinnoklädnad så tänker jag automatiskt hängselkjol med bucklor och så vidare...så verkar alla tänka (eller?)i alla fall om man kollar runt i olika bildarkiv eller på olika hemsidor.
Om man vill göra en vikingatida dräkt, är tjej och mot all förmodan <b><i>inte</i></b> vill ha just den typen av kläder, vad rekomenderas då?
Lär väl vara olika beroende på klass och ålder. Vore kul att veta de skillnaderna också i så fall.

Ebba

Eftersom de fynd man gör från vikingatiden till största delen utgörs av fragment som skyddats bättre än övrigt tyg då de satt i bröstbucklan har bucklan blivit standard i avbildningar och rekonstruktioner...... tror jag! VET INTE!

I vilket fall är de fynd som görs fragment, småbitar i centimetermått så hur kläderna verkligen såg ut vet ingen..... följdaktligen kan inget heller vara fel så länge man använder autentiska material. Kort-kort i skinn kanske var tonåringarnas melodi på vikingatiden?[;)] So go for it!!!

Men vill du göra ett bra intryck kolla på bilder från perioden tex hängsmycken med kvinnogestalter och om jag vore du...... och tjej skulle jag göra nästan vad som helst för att komma över ett par vackra bucklor och en plisserad klänning!
Plisserad klänning var förmodligen endast ett begravningsplagg förresten! Så kanske ingen höjdare om man inte vill vara tjejen som ska gå i döden med sin hövding?

Klassskillnader? tja de kläder man ofta ser hängslekjol och bucklor kanske inte var pigklänningar direkt? Vet inte. Men igen är materialet viktigt. Linne t.e.x var dyrt alltså högre samhällsklass mer attrialjer (som bucklor). Ull var billigare, skinn kunde man väl ta vid slakt antar jag, siden och ädeltyger talar väl för sig självt. Men för guds skull använd inte fleece och bomull det är så illa när någon lagt ner arbete på en vacker dräkt .....och så är den i fleece[xx(]

MVH
Björn

Håller med dig om fleece å sånt. Det värsta är att dräkten ändå kan se jättefin ut på långt håll för fleece har på något sätt samma fall som endel ulltyger.
Plisserade klänningar borde inte vara så praktiskt och eftersom man funnit bucklor i gravar har jag hört/ fått för mig att bucklorna också även de var begravningsplagg. Är jag ute och cyklar?
Ebba

Det finns exempel på andra typer av klänningar från Vikingatid, men jag tror att man kan vara ganska säker på att det som ligger i gravarna är hängselkjolar. Ta en titt t ex på den här kvinnan som bär en vanlig klänning under sin hängselkjol:

http://www.historiska.se/histvarld/drak ... kvinfr.htm

/Henrik

Varför skulle den plisserade klänningen endast vara ett begravningsplagg?

/Anna

Jag hänvisar förstås gärna till länken i mitt ovanstående inlägg där svaret på din fråga också står.

I korthet kan man säga att det sannolikt är ett "högtidsplagg" eftersom det tar väldigt mycket arbete och tid att göra iordning alla de små vecken varje gång den ska användas.

/Henrik

Och väcken går ju ur rätt snabbt, om man tvättar till exempel.

Admin: Jo, kvinnan på bilden har ju en annan klänning under, men överst har hon ändå en hängselkjol med bucklor. Frågan är om det var vad alla hade eller om man hade andra typer av överplagg?

Ebba

Såvitt jag vet har man inte hittat andra typer av överplagg (förutom kappan då). Men nästan allt material är baserat på gravar, så det är svårt att säga. Hoppas att någon som kan vikingatiden kan köra en genomgång av de olika argumenten för och emot. Jag tycker t ex att det låter <i>rimligt</i> att man skulle ha haft andra typer av överplagg, men det är inte riktigt hållbart. En annan aspekt av det hela är förstås vilken bild man vill ge, nästan allt går att finna exempel på, för vilken tid man än väljer, men gör man verkligen en bra bild av den tiden i så fall?

/Henrik

Jo, teorin om att den veckade klänningen skulle varit ett högtidsplagg kan jag acceptera. Faktum är att det inte är alltför länge sedan som hemmafruar(vissa i alla fall) i det här landet veckade banden till lakanen för hand med hjälp av en kniv för att det skulle se snyggt ut i linneskåpet. Jag skulle kunna tänka mig att en vikingakvinna skulle kunna tänka sig att vecka om sin särk också.

/Anna

Snabbt tips (har smitit in på museet här på ön och knyckt en dator lite snabbt): Kolla på Hedebytextilierna publicerade av Inga Hägg.

Får vara mer utförlig till kvällen eller när jag hinner - grytorna väntar!

/N B

Man lär väl ha klätt den döde i finkläder innan begravningen så det är säkert högtidsdräkt. (stämmer?)

Ikke nødvendigvis; det kan også være spesialisert gravdrakt (som aldri ville ha blitt brukt mens vedkommende var i live), eller vanlige klær uten noen høytids-tilknytning (gangklær på norsk).

Akkurat når det gjelder disse plisserte serkene, er jeg også enig i at det sannsynligvis dreier seg om høgtidsplagg ettersom det er såpass arbeidsintensivt å få det til. Likevel anser jeg personlig at vi ofte er litt for raske til å trekke den slags konklusjoner om ting som krever litt arbeid, ettersom vi er vant til plagg og stoffer som nesten ikke behøver ettersyn. Etter den slags resonnement skulle man jo forsåvidt også kunne konkludere at man i Victoriatiden bare tok på seg korsett ved spesielle høgtider, ettersom man gjerne kan bruke en time eller to på å få snørt stramt nok til enkelte klær. (Det at dette faktisk stemmer for en del kvinner i den perioden er en annen diskusjon.)

Men det kunne vært interessant å vite om det har blitt gjort noen analyser på om det for eksempel har vært brukt stivelse i tøyet, eller noe annet som kan ha fått plisene til å sitte over lenger tid. Det høres unektelig ut som et dårlig bytte å bruke tre dager på å få det plissert, og så bare kunne ha det på i ca. tre timer før plisseringen har gått ut igjen.

så sant....

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Ebba</i>



Admin: Jo, kvinnan på bilden har ju en annan klänning under, men överst har hon ändå en hängselkjol med bucklor. Frågan är om det var vad alla hade eller om man hade andra typer av överplagg?

Ebba


<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Jag har för mig (sedan jag läste Inga Häggs "Kvinnodräkten i Birka" för många år sedan) att att alla kvinnogravar inte hade spännbucklor. I de andra gravarna var istället sprundspännet dominerande.

Min egen teori är att hängsleklänning var ett finare plagg som inte användes när man arbetade på åkern. Dessutom borde spännbucklor inte ha varit särskilt billiga. Då kan man tänka sig att vanligt folk hade yllesärk som ev. (om de hade råd) satt ihop med ett sprundspänne i halsgropen. Man kan också tänka sig att ogifta flickor gick utan hängsleklänning.

Karin

Man vet ytterst lite om kläder under vikingatiden. Det lilla man vet baserar sig dessutom till stor del på materialet Stolpe grävde fram i Birka och som först Geijer, senare Hägg analyserade.
För att krångla till det hela så är birkagravarna heller inte representativa för resten utav det vikingatida Sverige, utan speglar snarare ett elitskikt av krigare och handelsmän. (Karin: det är alltså ingen utav kvinnorna i birkagravarna som ens varit i närheten av en åker. De gravar som har enbart sprundspännen innehåller för det mesta barn, och även där är textilierna av mycket god klass. )

En snabb genomgång av en birkakvinnas klädsel:
*Särk i linne.
*Ytterligare en linneklänning, slät, goffrerad, i några få fall färgad röd eller blå.
*Tunika, antagligen knälång. I mycket fint ylle, dekorerad enligt särskilt mönster med sidenapplikationer och brickvävda, broscherade band. Med största sannolikhet importvara, ev. med rangbetydelse.
*Hängselkjol av fint ylle med linnefoder. (En blå linnekjol med ofärgat linnefoder förekommer i materialet.) Hängslorna är antingen av ylle eller linne. Spännbucklor med vanligtvis en pärlrad, antingen mellan spb. övre eller nedre kanter. Redskap från spb. nedre kanter.
*En kaftan som är öppen framtill och hålls ihop med ett spänne under bysten. I fint ylle, ofta med sidendetaljer och band, dock ej på samma sätt som tunikan. I ett fåtal fall förekommer en krans av pärlor från spännet. (Särskilt då kappan bärs utan hängselkjol under.)
*En sjal i lite enklare tyg, ofta ihophållen av ett järnspänne.
*Någon form av huvudbonad, kanske en språngad hätta med dok och pannband över?
*Ytterligare smycken är det sparsamt med, möjligtvis ett armband, en eller två fingerringar. Inga örhängen, pärlor runt halsen är inte särskilt vanligt.

Materialet är som sagt var sparsamt, väldigt sällan hittar man någon grav där alla klädskikt finns representerade. Tyg som inte legat mot ärgande metall har helt enkelt förmultnat och försvunnit. I vissa fall verkar det som om den döda inte bär alla lager, även om man inte kan veta säkert. Såväl tunikan som kaftanen förekommer sparsamt (statistik finns i Hägg's Kvinnodräkten i Birka) och en del yngre kvinnor/flickor har gravlagts utan spännbucklor men i linneklänning och kaftan.
Att spännbucklor användes till vardags utav dessa kvinnor kan man förresten vara ganska så säker på; det finns gott om slitmärken och uppborrade hål, det verkar nästan som det var "andrasorteringens" man fick med sig i graven! En kvinna är t.om. gravlagd med två udda spännbucklor!

Lite om den goffererade särken också: Som Ingrid i ett tidigare inlägg skrev, vi skall inte förkasta något som omöjligt bara för att det idag verkar jobbigt. Arbetsinsatsen vid goffrering försvinner nästan, när man börjar räkna med hur lång tid det måste tagit att bereda, spinna, väva, skära till och sy plagget.
(För den som har tillgång till NESAT 1, läs kriget mellan Hägg och Geijer angående de goffrerade särkarna! Och jag menar verkligen KRIG! Geijer hävdar att de importerades goffererade och användes tills de blivit släta, Hägg är emot. Stundom blir tonen i fotnoterna riktigt otrevlig!)
Och så får jag väl klanka lite till på rekonstruktionen på historiska världar (förlåt Henrik, jag gör visst inget annat!) Vecken skall vara mycket mindre, inte mer än kanske 2 mm höga. Allt pekar dessutom på att de låg på tvären längst med ärmen, inte på längden.
När man tar ett nytt linnetyg ur väven är det väldigt styvt. Det innehåller stärkelse och fibrerna har ännu inte blivit knäckta. Om man då genast lägger de fina vecken och sedan knäcker till dem genom någon form av behandling (kokande vatten, linfrögröt i ugn?)bör de rimligtvis bli permanenta. Ser man bara till att vara rädd om sin särk och med jämna mellanrum lägga om vecken bör den hålla sig ganska bra. Har för mig att det flyktigt nämns i någon isländsk saga.

Och så slutligen, till din fråga, Ebba!
Eftersom nästan allt material som finns baserar sig på spännbucklefynd, samtidigt som man vet att långtifrån alla bar spännbucklor, måste man improvisera ganska mycket! Men samma plagg som de rika bar, fast i enklare tyg borde väl vara en god gissning? Sjalen är ju ytterplagget bland ytterplagg då det gäller vikingatid, bär den för att särskilja dig från andra, senare perioder. Spännen och smycken verkar ha varit för de rika, för storbönder och handelsmän.

MVH

Martina