Historiska världars forum

När började stadkanter på tyg dyka upp egentligen? Har funderat på det ett tag, men inte hittat några texter om det eller fynd. Har för mig att stadkanter kom med den moderna vävmaskinen, men jag är inte helt säker. Någon som vet?

Stadkanter är en naturlig effekt av att man låter inslaget gå in i väven igen efter att skälet skiftats. Det har funnist så länge man vävt. Det är möjligt att stadkanten förändrats på något vis med de moderna vävmaskinerna, det har jag ingen aning om, men stadkanten som sådan fanns långt tidigare.

Jag har läst att moderna maskinvävda stadkanter inte är lika bra som de var förr när man vävde för hand, och att man helst bör klippa bort dessa från de moderna ylletyger man syr kläder av idag.

Stadkanter på maskinvävda tyg ser ju inte ut som på de tyger man väver själv, framförallt är de mycket bredare. En typisk stadträdning på ett handvävt tyg brukar vara två trådar i de två yttersta solven så att kanten blir lite kraftigare. Jag klipper alltid bort stadkanter som jag tycker ser störande ut (dvs sådana som syns!) Det är ju inte heller så fint med linneskjortor med en rand i ryggen eftersom någon sytt mitt i stadkanterna så att de syns!

/Martina

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Ekorre</i>

Stadkanter är en naturlig effekt av att man låter inslaget gå in i väven igen efter att skälet skiftats. Det har funnist så länge man vävt. Det är möjligt att stadkanten förändrats på något vis med de moderna vävmaskinerna, det har jag ingen aning om, men stadkanten som sådan fanns långt tidigare.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Jo, jag menade de lite mer framträdande stadkanterna, de som har en helt annorlunda struktur än tyget i övrigt och oftast har små hål i sig och en tråd i avvikande färg. Har vävt lite själv och sett en historisk vävstol med väv i, och där fanns det inget som kunde liknas vid de moderna stadkanterna.

Hålen i de moderna stadkanterna kommer från en trevlig maskin som kallas spannram genom vilken tyget forslas på nålband under efterbehandlingar som färgning, torkning, blekning och sånt.

Själv klipper jag alltid bort stadkanterna eller gömmer dem i fällsömmen om de inte är för framträdande.

Stadkanter med annorlunda struktur förekommer dock på historiska textilier, ibland har man använt en kanttråd i avvikande tjocklek och ibland verkar man ha trätt in inslaget annorlunda i kanterna. Om jag minns rätt finns det flertalet artiklar som tar upp olika gamla stadkanter i flera av NESAT-volymerna (North European Symposium for Archaeological Textiles). I "Olddanske Tekstiler" av Margrethe Hald finns det teckningar av lite olika varianter av stadkanter från järnåldersfynd.

/Vix.

Sy med stadkanter?
Jag har ett (handvävt) linnetyg på väldigt smal bredd. När jag klippte till en nu särk blir det stadkanter på nästan alla sidsömmar. Hur ska jag sy istället för en vanlig fällsöm? Ska jag fälla stadkanterna åt ett håll eller bara låta dem vara? Det är väldigt tunna och vackra stadkanter.

Lucia

Använd dig av stadkanterna, de gör ju att du kan ha mycket mindre sömsmån just där de finns (dvs spara material). Använd någon vanlig fällsöm där en stadkant sys ihop med en råkant, om däremot två stadkanter sys ihop med varandra så kan du bara kasta ihop dem.