Medeltida färger

[Vix Hq]

Har haft samma tanke. Och förutom modeaspekten spekulerar jag att det också är skillnad på svart och svart. Natursvart från får - inte särskilt dyrt eller lyxigt och heller inte särskilt färgäkta. Djupsvart däremot, färgat och överfärgat med kermes och vejde (senare importerad indigo), inbegriper både dyra färgämnen och större arbetsinsats.

Ingen som har läst nåt trevligt om svartfärgning? Jag har gluttat igenom mina böcker/artiklar och mest hittat en himlans massa om kermes, kermes och åter kermes...

Jag vill minnas att jag läst någonstans att någon variant av svartfärgning skörade ullfibrerna och gav sämre tyg. Förmodligen var det tillsatsen av järn eller liknande som krävs för att få svart av t.ex. valnötter som gick illa åt ullen. Men å andra sidan har det ju inte hindrat folk från att använda järn som både betmedel och tillsats i andra färgkok, så det borde ju inte vara nåt specifikt för svart... Och de flesta metaller som används för betning bryter ju ned fibrerna i vilket fall som helst om man inte är försiktig, så jag är inte säker på att det är så relevant egentligen.

Innsbruckmanuskriptet (1300-tal) innehåller ju recept för svartfärgning med (val?)nötter, vilket borde vara en tämligen billig variant, åtminstone om man jämför med kermes/vejde etc.

Edit: I Evas avhandling står det att under tiden 1390-1500 blir svart den vanligaste färgen på kläder som nämns i diplomen + Arboga tänkebok.

/Vix.

[karin c]

Nu blander jeg mig med et lille pip selvom det ikke er her min største kompetence ligger.
Jeg mener at have læst at man kan bruge gal-æbler (sådan nogle små kugler der sidder på undersiden af egeblade, som er lavet af gal-hvepse) til at farve sort, men at de netop et meget hårde ved ulden, så den ikke er så holdbar bagefter, hvis man bruger for meget. De skal vist nok bruges sammen med andet farvestof (måske egeblade), men jeg tror ikke det var hverken indigo eller kermes.

Hyrokin/Karin C

"Hvis dit sindelag er ægte, vil det nok selv fortælle dig når din handling fortjener ros og når den fortjener dadel."
Flose, Nials Saga