Definition av historiskt återskapande.

[Sara Lodin]

Jo jag har last om en skumgummimadrass fran norsdtyskland ar 1327 HE HE. Facvorit argumentet ar val detta, hade dom haft luftnadrasser hade dom anvant det............. Skamt a sido sa tycker jag att Anankes fraga var bra, det icke matriella. laser Dick harissons bvok om pesten, just en sadan grej gar ju inte att bortse fran aven om man inte behover leka pestdrabbade sa borde man ju inte bortse fran sadant. Just for att alls kunna reenacta sa behover atminstonde jag piller mot te.x huvudvark eller en dusch. dom flesta kvinnor som reenactar anvander moderna menskydd och foder barn pa BB.

Ska man nu ha lite kul rekomenderas gummikondom osv....... jag brukar alltsa nar jag ska forklara min hobby for andra noga poangtera att detta ar att plocka russina ur kakan. Bara att acceptera att jag iallafall gor detta for att roa mig. Jag ar road av att ha mina handvavda linnen och att forsoka forbattra mig. Stor del av det roliga for mig ar att vara okunnig och lara sig nytt. darfor var det kul att dyka uin i medeltiden efter flera ar i 1700-talet aven om jag inte alls vet vad jag borde om 1700-talet. Spraket ja, denna debatt hade vi i Gustavianerna pa sin tid. ordforande dar latsades inte forsta om man anvande fel ord (las om man gjorde vad som inte passade honom just da) jag kan saga att man blev himmla stott och detta lade sordin pa mangens goda humor. men fragan ar intressant var ska man dra "gransen"? har hort att syfilis ar pa atertagande igen

Som ni marker har jag en del fritid har i USA, ett stalle vi forovrigt inte borde latsas om att det existerar.

[Fredrik Johansson]

Rörande arkeologiskt fynd så kan man få tanken att det måste ha legat tre fot under jord. Men det finns ju även föremål på musseer som aldrig kommit så långt, t.ex. karolinerföreningar som gör kopior utifrån Karl XII:s uniform.

Icke-materielt: En tanke jag slagits av är att det ibland är mer "tillverkande" än "läsande". Personer som har handvävda, handfärgade, handsydda 1200-talskläder - och är övertygad om att Folkungarna var identiska med Birger Jarl & Co samt 1250-1364.

[stigman]

jag håller mig helst till den stora epoken stenåldern
det man inte vet så mycket om är intressantare att återskapa
sedan ska väl metoder och material provas

[Christoffer Meland]

Då vill jag flika in med en följdfråga på detta ämne:
Hör det historisk återskapning till att själv göra sin utrustning? I nuläget är jag av den åsikt att i relativt stor utsträckning köpa delar av utrustningen av personer med stor yrkeserfarenhet inom hantverksområdet, t.ex. skor eller rustning. Givetvis handlar ju detta om personligt syfte med re-enactment, vad man vill få ut av det, men vad anser ni?

[olafR]

Självklart behöver man inte göra sin egna utrustning, det är ju dessutom helt period/purjo (historiskt rätt) att köpa sin utrustning. Sen väljer man ju hantverkare utifrån hur riktig utrustning man vill ha själv.

[Vesuvius]

Klart att man kan köpa allt. Även de mer erfarna är ju tvungna att ibland köpa något (eller byta till sig, det funkar också mycket väl), såvida man har tillgång till riktiga specialgrejer för drejning, smide, gjutning etc. Dock tycker jag personligen att det är mycket givande med hantverk. Så det är ju värt att pröva på. Men man kan ju börja när man känner sig redo, om man nu vill hantverka alls. Ju mer kunskap man har desto större chans att man når önskat resultat.

Så det är ganska öppet. Vill man att hantverk skall höra till historiskt återskapande så gör det det. I en snävare definition så anser jag att det hör till, om man nu skall gestalta någon, vilket ju är lite valfritt. En skräddare som inte kan sy eller en smed som inte kan smida är kanske inte att rekommendera.

Rickard

[Elvira]

Mycket intressant diskussion!

Det är sant att många re-enactmentsgrupper koncentrerar sig mer på materiell än på icke-materiell. En orsak för det är kanske just det at det är så mycket svårare att återskapa det icke-materiella.

Andra orsak är kanske det at om man återskapar den icke-materiella kultur, måste man naturligtvis spela en roll av någon slags. För exempel i SCA det finns ju sådant tanke att man är bara #8220;sin medeltida själv#8221;, och inte har en riktig roll (som I teater eller lajv).

Inte så att man är inte intresserad av den icke-materiella kultur, men att man ofta är och vill vara mer precis med materiella saker, men den icke-materiell är ofta någonting #8220;medjeeval#8221;, inte #8220;medieval#8221; (som man säger på engelska). Men varför det är inte lika viktigt att återskapa det icke-materiell än det som är materiell? Varför skulle man inte försöka, trots att det är svårt? Det här är inte kritik mot saken, jag bara undrar om det.

[Micke aka Bengan]

Håller med dig Elvira om att den icke-materiella kulturen är viktig. Ofta är det just därifrån vi kan hämta sådant som är av verkligt värde, inte bara kunskapsmässigt. Genom att studera filosofin i den kultur man vill återskapa och - för att använda ett uttryck jag såg högre upp i tråden - plocka russinen ur kakan, kan man hitta frön till personlig utveckling. Fundera t.ex. över vad Lull och de Carny skriver om rättvisa, lojalitet, osjälviskhet och måttfullhet och om inte detta är något vi ser på tok för lite av idag?! (Förvisso såg man nog på tok för lite av det på 1300-talet också, men det var ju russinen ur kakan man skulle plocka!) För egen del (jag är aktiv i SCA) är det nog så att min persona påverkar hur jag är i mitt dagliga liv, snarare än tvärtom.

Sedan är jag defintivt av den åsikten att en avslappnad attityd är viktigt både för känslan och nöjet. Jag är också fullständigt övertygad om att en jordägare på 1200-talet inte gick omkring med en stör upptryckt i baken och pratade tegnersvenska. Onaturligt och spänt agerande stör i alla fall MIN upplevelse oändligt mycket mer än pierceingringar eller försvarets läderkängor model ä.

Om jag återskapar historia eller inte överlåter jag åt betraktarens ögon att avgöra. Jag har roligt och får ut massor av det jag gör. Om sedan någon vill klassificera mig, stoppa in mig i fack, tycka att jag är sämre än andra eller döma ut mig som oseriös så är denne någon välkommen att göra det.

[grylen]

Vill dryfta mina tankar angående detta..
Är det inte lite så att det har skapats en generationsklyfta mellan äldre "självhärdat" folk och nya unga vetgiriga?
Det slår mig när jag läser denna tråd att man får ju faktiskt vara ödmjuk inför hur man själv var. Ungefär som föräldrar som inte minns sin egen barndom och blir oförstående tråkiga. Jag har ju varit med i SCA sedan typ -87 och minns våra "framsteg" och sidosteg.
Att jag sedan blev arkeolog för att jag tyckte mig kunna så mycket från början visar vad jag lärde mig på vägen.
Dessutom angående trådstarten där kriterier sattes upp som förslag: Hur skall jag kunna hävda att innanmätet i mina hjälmar kan vara försök till återskapande alls då? Inget kul att ha hjälm utan något mellan och det måste ju vara fel, fast rätt enligt fynd. Alltså får jag lösa själv hur en hjälm kan ha sett ut inne i och det tycker jag är historiskt återskapande. Jag gör något med äldre förebild som vem som kan göra men återskapar en historisk funktion. En vikingatida skjorta i linne som jag gjorde var rätt enligt fyndet i mönster men jag tyckte den blev "mer" rätt för att det syns att den är gjord av ett par avlagda linnehosor. Angående språk och liknande så står det alla fritt inom SCA åtminstone att spela sin roll när så tarvas. Exempelvis kan en "viking" som nyss pratade atomubåtar lite tyst med mig plötslig få vibbar om att hovet är något kristet och högljutt beklaga att han inte kan gå fram och hämta en orden som skall ges honom. Trevligt modernt kamratskap och rollspel i den bästa av blandning tycker jag.
För att sluta där jag började..
Vi äldre kunniga måste komma ihåg att de som gör "fel" idag är vi imorgon, med vår hjälp. Vi kan vara ledstjärnor istället för pekpinnar.

[Vesuvius]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Micke aka Bengan</i>


Sedan är jag defintivt av den åsikten att en avslappnad attityd är viktigt både för känslan och nöjet. Jag är också fullständigt övertygad om att en jordägare på 1200-talet inte gick omkring med en stör upptryckt i baken och pratade tegnersvenska. Onaturligt och spänt agerande stör i alla fall MIN upplevelse oändligt mycket mer än pierceingringar eller försvarets läderkängor model ä.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Jag håller fullständigt med. Inte för att det är så vanligt att folk gör det, alltså med tegnersvenska (såvida de inte ämnar skämta). Vad jag menar är att vi nu i ett retroperspektiv kanske har lite för svårt att skilja på teori och praktik på medeltiden. Precis som idag så är och förblir teori och praktik två vitt skilda ting. Vilket man bland annat klart kan se i den medeltida debatten om t.ex. prästernas celibat... Jag tror helt sonika att människan inte har ädrat sig på de här åren som gått. De var antagligen lika avspända, både språkligt och annat, som vi är idag.

/Rickard

[Todd]

Hmm,,

Tegnér svenska? Är det 17-18 tals svenska du menar? Esaias Tegnér är iallfall för mig och många andra en av våra största skalder. Han skall inte förknippas med något negativt tack.[;)] Kan hålla med om att man med största säkerhet inte pratade Tegnér svenska på 1200 talet eller hade armé känger/näs ring på sig för den delen häller.

Hur man väljer att rekonstruera historiska förlagor styrs väl utifrån ens personliga ambitions nivå? Det underlätter om man är med i en förening som sporrar och hjälper till. Vissa väljer att liggunderlags stoppning är ok andra inte. Jag säger varken bu eller bä det är upp til var och än.

Men att däremot publikt förvisa rekonstruktioner som det då inte finns relvanta referenser på är en annan femma. Jag har sett och hört folk som pratar om "riddar rustningar" och sedan då visar upp en "Tunnhjälm" gjord av ett kylaggregat med liggunderlag på insidan tillsammnas med någon rustning som ser mer ut att ha varit med i Alice Coopers scen show än på 1300talet. Man blir besviken speciellt då när ungarna runt omkring tror att "Neo McKurgan" är en riktig riddare.[xx(] Folk får ha på sig vad de vill, men går man ut publikt och förevisar en massa konstigheter så får man vara beredd på att man får kretik.

Jag håller med om att kunskaps överföring är A & O. För min egen del så känner jag att ju mer jag lär mig desstu större blir min insikt över mina kunskapsluckor. Väldigt beklämmande.[V]

Mvh Todd

[Raymund]

Jo, ju mer man lär sig desto mer inser man hur lite man vet...

R

[Micke aka Bengan]

Jag visste i alla fall allt när jag började med det här. Så det så. Sedan blev jag totalsågad av bl.a. Raymund vid ett par (=ganska många) tillfällen, så nu vet jag lite mindre Klarar man inte av grundläggande källkritik på egen hand förtjänar man vad man får och lär sig den hårda vägen.

Ta inte för allvarligt på det där med Tegnérsvenska. Det är bara en liten käpphäst jag har som jag ibland försvarar i ganska hårda ordalag: jag förordar nämligen en mer avslappnad inställning än många andra och tänder kanske lite väl lätt varje gång jag anar att någon försöker sätta upp inträdesspärrar eller klassificerar vissa som sämre än andra bara för att de inte har lika mycket tid och pengar att lägga ner på sin hobby. Jag tyckte mig lukta sådant högre upp i den här tråden.

Vad jag menar med Tegnersvenska är ett överdrivet och stelt rollspelande som lätt uppstår när man förhindrar folk att prata och röra sig fritt. "Jâha, och smaakar maaten möjlighen väähl, min Nooble Herr Riddare?" passar kanske på en teaterscen, men förhöjer inte direkt min upplevelse av medeltid - snarare påminner det mig alltför mycket om att jag befinner mig bland folk som bara är här på låtsas, om ni förstår vad jag menar.

Jag är väl inte heller överförtjust i plasthjälmarna (model Kurgan eller Tengel) som säljs till intet ont anande barn, men trots allt blir ju barnen glada och kommer kanske en dag tillbaka i en exakt stålkopia av en tysk sallet tillverkad i Lübek sommaren 1483! Var sak har sin tid dock, och vi bör givetvis gemensamt sträva efter att sprida och utöka kunskapen om vår historia. Standarden ska dock höjas genom goda exempel, inte genom förbud eller pekpinnar.