Historiska världars forum

Hur är det med fynd efter hinkar runt vikingatiden sisådär?

Har nåt svagt minne av att jag sett nånting från Oseberg nån gång...

Hur är det med handtag och sådana grejer?

Unnskyld at jeg spør: hva er en hink?

. En sån Fast skall det vara vikingatid snackar vi nog snarare ett laggat träkärl i formen av just en hink, inte plåt.

En 'bötte' på norsk... och här på västkusten säger vi nog hellre 'spann'. Men kärt barn har många namn.

Kolla Arbans birkaböcker (Gravarna - Bilderboken). Där finns rediga prakthinkar, byttor och spannar (en spann, flera "spänner" på vissa dialekter tydligen).

De har smidesbeslag, är plåtbeslagna och dekorerade o.s.v. Minst tio stycken. Å granna är de...

En av prakthinkarna från Björkögravarna - den från Bj 507 - hittar du [url="http://www.historiska.se/data/?foremal=106826"]här[/url].

-De övriga kommer att "dyka upp" i [url="http://www.historiska.se/data"]databasen[/url] under vintern och våren - under tiden får du som ovan sagts hålla till godo med Holger Arbmans "<b>Birka : Untersuchungen und Studien. I, Die Gräber : Tafeln</b>" från 1940. Kika på Taf. 203-212.

/N B

Ursäkta att man är som man är men vad är Taf. 203-212?

Annars var hinken riktigt snygg, sån skulle inte sitta fel i Julklapp.

Men "vanliga" bönder har haft vanliga träspannar eller? Och de rika har uppenbarligen haft riktiga praktexemplar?

Om du lånar boken så kommer det att bliva för dig uppenbarat - men om du nu nödvändigtvis vill veta i förväg så är Taf. en förkortning av Tafel vilket är tyskarnes sätt att säga "bild av större format". "<b>Birka I, Tafeln</b>" är följdaktligen bildverket i Arbmans publikation över fynden från Björkös gravar. Linjeteckningarna i textdelen heter för övrigt Abb. vilket utläses Abbildung. I det närmaste allt av klass inom svensk arkeologi skrevs på tyska före 1990 eller så - vill man komma åt det får man alltså - vare sig man gillar det eller ej - ta och lära sig en smula tyska.

Tidigare fanns alla "hinkbilderna" (och mycket annat) från Birka I inscannade och online på Robb Schusters sidor, men han har plockat ner hela sitt - förvisso c-rightmässigt rätt tveksamma - arkiv i brist på nätutrymme och motivation. Således: Låna Birka I...

Annars kan du säkert hitta en del matnyttigt genom att googla - sökord som "viking bucket" etc borde ge en del bilder.

/N B

Aha. Hink. Svensk er et rart språk. [;)]

Joda, det finnes en (eller flere, tror jeg?) hink i Osebergfunnet. En artig ting er at på en av disse hinkene, har man benyttet Buddha-figurer fra Østen som beslag på håndtakene.

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Sunniva Saksvik</i>

Aha. Hink. Svensk er et rart språk. [;)]

Joda, det finnes en (eller flere, tror jeg?) hink i Osebergfunnet. En artig ting er at på en av disse hinkene, har man benyttet Buddha-figurer fra Østen som beslag på håndtakene.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Hmmm....Ytterst intressant det där med utsmyckningen!

Jo tack - "Buddha-bøtta" från Oseberg är tämligen speciell. Tolkningarna går åt alla möjliga håll även om den vanligen anses vara Irisk. Jag såg den [url="http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article1272980.ece"]<b>här</b>[/url] artikeln för ett tag sedan - det skall bli intressant att läsa Berczellys färdiga avhandling.

/N B

Hmmm....Budda eller Kelt?
marigt, jag vet inte hur kelternas ansiktsdrag såg ut, men dessa höga kindknotor och benställningen, talar Asien till mig.
Men använde buddisterna grekiska kors, crux immi´ssa quadra´ta (det i mitten på bröstskivan)?
Att de använde Hakkors, sva´stika crux ga´mmata eller som det också kan kallas tetra´skelon är inget nytt.
Hakkorset ( konstigt varför det kallas hakkors då hakar är rundade, borde snarare heta vinkelkors?)är ett mycket gammalt lyckobringande tecken, som förekommer redan på grottmålningar, det finns också på en judisk synagoga. Av somliga anses svastikan vara en symbol för solens gång på himlavalvet, av andra för de fyra väderstrecken(vindarna). I Norden har hakkorset, ursprungligen ett eldtecken, sammanställts med Tors hammare, Torstecknet. Hos buddisterna är det nyckeln till paradiset.
Svastika är sanskritt och betyder lyckobringande. Om vinklarna går åt motsatt håll, dvs. om man spegelvänder figuren, kallas svastikan sauva´stika eller swavastika och är då en symbol för den nedgående solen, för olycka och död.

Bra artikkel. Jeg kan godt overbevises til å tro at Buddhaene er irske isteden. Men på den andre siden er det ikke helt ut i det blå med asiatiske gjenstander i Norden på denne tiden. Jeg Har Lest (Og Fullstendig Glemt Hvor)TM om en Buddha-figurin av den klassisk asiatiske og magre sorten, gjort på firehundretallet og funnet i en svensk grav fra sjuhundretallet.

(Når jeg tenker meg om tror jeg forresten at jeg vagt husker hvilken bok jeg har lest det i; mener det var Steinsland & Meulengracht-Sørensens <i>Mennesker og maktene</i>).

Vad stod hakkorset för i keltisk kultur/religion?
Var användandet av denna symbol, vanlig och utbredd bland kelterna?