Historiska världars forum

Hur länge har fönsterglas varit var mans gods? Jag kom att tänka på det när jag natten till idag låg i ett vikingahus med fönster, som förtillfället hade små rutor i sig, och jag tyckte att det verkade lite suspekt. Är jag fel ute (fördommar?)? Det är inte det att jag betvivlar att man kunde blåsa glas på vikingatid/medeltid (X antal bevarade kyrkofönster kan inte ha fel...) men det kan väl inte ha vart så vanligt? Och vad hade man istället, om man nu hade nåt? Nånstans har en overifierad källa (the dangerous kind of källa... [:p]), har jag för mig, nämnt nåt om råhudsaktiga saker (svinblåsa?). Eller kanske bara en lucka som kan stängas och öppnas vid behov, kanske ljus t.ex. kommer in genom eventuell röklucka? Eller tänker man för snävt idag? En central härd + ljus ger ju ljus. Någon som vet bättre?

/Rickard

Det låter som om din osäkra källa har alldeles rätt. [:)]

[url="http://www.sp.se/energy/ffi/fonsterhistoria.asp"]Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut[/url] skriver att <i>Det äldsta fönstret var bara ett hål i taket, som hade till uppgift att släppa ut röken från eldstaden och samtidigt släppa in dagsljus. När skorstenar började användas, blev hålet i taket till ett rent ljusinsläpp. Det täcktes då med ett genomsiktligt material som t ex skrapade djurhudar, oljat papper eller fiskblåsor. [...] Glastillverkningen startade i Sverige på 1600-talet.</i> (Det finns några källangivelser på den sidan också.)

Jag skulle tro att så länge fönsterglas var importvara hade knappast gemene man råd med det. Enligt en skrift om fönster från Borgvik byggnadsvård började glasfönster bli vanliga på 1700-talet, jag har för mig att jag har sett just 1700-tal angivet på andra ställen också (så där kommer jag också in på osäkra källor... [:p]). Av sammanhanget att döma så handlar det om trähus/bondemiljö, i finare hus fanns de som du säger redan tidigare.

Sigurd Erixon nämner i <i>Svensk byggnadskultur</i> ett prästgårdsinventarium från Hälsingland 1560 där 4 glasfönster upptages, varav ett sitter i taket, och en klockargård i Västmanland som hade takfönster ännu 1619. <i>Inom dessa sociala kategorier torde man ha övergivit takfönstret omkring 100 år före bönderna</i> anser han. Han skriver också att Linné berättar att takfönster förekommit i Malung i Dalarna ännu på 1730-talet. (Sidan 313-314 i 1982 års upplaga.) I eldhus (små enrumshus öppna upp till nocken, med rökhålet som ljusinsläpp, utan fönster; har förekommit på fäbodar in på 1900-talet) förekom det att man förutom rökhålet i taket hade runda eller fyrkantiga små gluggar i väggarna för att få ytterligare ljus, dessa kunde stängas till med skjutluckor (sidan 156). Så takfönster (utan glas om det ska vara purjo) borde väl vara det hetaste tipset för vikingatid?

Edit: Det finns mycket intressant hos Erixon... han citerar prosten Pehr Osbecks skildring från Halland, troligen 1770-tal: <i>Bondstugorna äro ryggade i allmänhet, fast med någon olikhet och kallas bjälkastugor, til åtskilnad ifrån loftstugor med sådane tak in uti, som brukas i städer och hos ståndpersoner på landet. Dessa senare hafva vid pass 20 års tid begynt komma i bruk, som med fönster på väggarna äro ljusare; men ofelbart äro ryggås- eller bjälkastugorna sundare, i anseende til sin vida större högd och dragfrihet.</i> (Sidan 241.) Fram för rymliga, sunda, dragfria (men småskumma) stugor med takfönster alltså... väggfönster är osunt och dragigt.

Värt att veta är kanske också att <i>i den äldre västgötalagen heter det att om någon skjuter in genom taköppning och dödar någon detta betraktas som nidingsverk</i> (Erixon sidan 236).