Historiska världars forum

Vad användes under brynjorna? Har det skett någon större förändring av gambesonen (?) eller kan man anta att man kan använd i stort sett vilket mönster man vill?

Har sett en del bilder (nya fina digitalbilder) där bara en gambeson användes vid strid.

Det är väl inte ett orimligt antagande att mindre förmögna krigare gjorde just så, men var det då samma typ av skydd som det som var tänkt att bäras under tex en brynja?

Såg precis hur rörigt mitt inlägg blev, hoppas ni förstår mina frågor.
//Carrot

Det har funnits olika varianter av tygbaserade skydd under olika tider. Och när det gäller namnen på dem vill jag inte säga nåt annat än att det råder en smärre förvirring. Gambeson, aketon, jack etc etc.

<i>Om det fanns under vikingatiden får någon annan uttala sig om..</i>

Generellt sett har dessa skydd varierat från sådana avsedda som ersättning för rustning till sådana avsedda att ha under annat skydd.
Hur de har konstruerats har varierat med ändamålet (fleralager tyg -> stoppning med bomull).

Form har för det mesta till större delen följt motsvarande civila kläder. Ex så är en 1400-tals jack betydligt mer kurvigt formad än en gambeson från 1200-talet.

Det som kan sägas är att ett rustningsplagg av det slaget inte hette gambeson i Skandinavien under sen järnålder - en gissning (nb -<i>gissning</i>) är att det kort och gott kallades brynja - till skillnad från <i>ring</i>brynja. Huruvida det användes stoppade plagg eller ej? Tja, det har diskuterats se'n 1800-talet. Inga bra direkta bevis finns för någondera ståndpunkten så frågan är fortfarande öppen. Ett argument som förs mot att det förekom slika plagg är avbildningarna av plundrade döingar på Bayeux-tapeten - de är nakna under brynjorna - <b>MEN</b> med tanke på tapetens i övrigt ruggigt symbolspäckade innehåll så är det tveksamt om det är en giltig källa. Sunda förnuftet säger också att man inte gärna springer naken i metallkläder. Det kan å andra sidan röra sig om integrerat foder i ringbrynjorna etc, etc, etc... Så har det som sagt rullat på sedan 1800-frusit-fast.

/N B

Jag har nog inte hört talas om att vikingarna använde gambeson under sina brynjor. Jag har själv burit brynja under lång tid med bara skjorta och tunika under och det funkar aldeles utmärkt. Man blir lite öm i axlarna första gången men man vänjer sig väldigt fort. Dessutom kan tilläggas att man blir fruktansvärt klumpig om man har en gambeson under en långärmad brynja...
En vanlig långärmad yllekjortel, vilket verkar ha varit ett av de vanligaste plaggen duger ganska gott som extra vaddering under brynjan.

Undrans vilken effekt en träff av en yxa eller svärd har på någon som bara har en ringbrynja på sig...
Fick jag välja mellan att bara ha en gambe eller bara en ringbrynja så skulla jag nog ta det förstnämnda.

Eller allra helst springa

Ett argument för att vaddering under ringbrynjor inte behövde vara alltför tjock fanns med i Jorvik Viking Centres "Skullsplitter"-utställning (vet ej hur det är nu). Det var ett skelett från (antogs det) slaget om York vid Fulford 1066. Nu är det bra många år sedan jag såg stackarn men jag har för mig att det var i skulderbladet som märken av en rad brynjeringar hade <i>stansats</i> in i benet av ett yxhugg...
Å andra sidan så motsvarar ett rejält yxhugg ett tryck av åtskilliga ton per eggcentimeter - det har mao förmodligen legat en del kraft bakom hugget...

/N B

Aj....

Fast å andra sidan bör ju brynjan ha funkat om inte hugget fortsatt igenom skulderbaldet utan bromsats upp där?

Hade kraken fler skador eller var det just detta man tror var det dödande hugget?

Nu är jag ingen läkare, och uppenbarligen kunde folk överleva de mest vansinniga skador...

Men har man fått spåren av ringbrynja instansade i ben så bör ringarna har passerat genom kringliggande vävnad på vägen dit. Dessutom har nog den där tunikan följt med...
Så alldeles bortsett från krossskador på mjukvävnaderna så lär väl sannolikheten för en ordentlig sårinfektion har varit stor!

Nu var det som sagt ett tag sedan jag såg utställningen, som desutom försvunnit ut på turné sedan dess. Ur minnet kan dock sägas att alla skeletten i graven - en mindre massgrav från runt (som sagt - förmodas det) 20:e september 1066 - uppvisade många svåra skador. De flesta fanns som förväntat på huvuden, underarmar och ben. Skadornas fördelning <i>tolkades</i> som tecken på att krigarna varit utrustade med ringbrynjor och långsköldar men saknat hjälmar. Att flera av dem uppvisade skador på bak-/ryggsidorna kan tolkas på två sätt - att de kringrännts och huggits ner - eller att de helt enkelt flydde och höggs ner i flykten. De hade kort och gott blivit slaktade...

/N B

Altså...

når det gjelder brynje uten våpentrøye under: er det ikke temmelig idiotisk å spandere en svindyr brynje, som i verdi tilsvarer en mindre gård eller så, og så nekte å blåse noen usle meter med ullstoff på en gambeson? om du blir slått med en øks og bare har brynje er det vel som å få en slegge i seg i stedet?

personlig har jeg bestemt meg for å ikke gå med brynje før jeg har en våpentrøye å ha under

halvor

Glöm bara inte att tyg också var dyrt, in telika dyrt, men ändå. Tygkostnaden för en kjortel i kläde från en av de mindre exklusiva textilstäderna från Brabant, eller för kjortel och kappa (båda med Bockstensmansdräktens mått)i vadmal motsvarade priset för en tunna öl (ca 126 liter) runt 1350.
(jag skriver just en artikel till Historisk Tidskrift om tygåtgång och kostnader för kläder till manliga tjänare under första hälften av 1300-talet, därav denna lätt nördiga kunskap).

eva

Jag är inte någon expert inom området, inte ens en novis, men jag har svårt att tro att vadderade rustningsplagg inte existerade. En brynja är ju som sagt värdelös på att ta upp kinetisk energi. Däremot så tvekar jag inte på att de fanns de som hade brynja, men inget vadderat plagg, och vice versa. Detta förklarar ju en del utav de skador man har hittat som tyder på att ingen vaddering har används.

Hade man råd att köpa en brynja, så kunde man troligen också, åtminstone efter ett tag, skrapa ihop tillräckligt till ett sådant plagg. Dock så fanns det säkerligen krigare som inte kunde det, vilka hade tagit en brynja i krigsbyte eller ärvt den.

Valeas, Morvalion de Chisholm

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Eva Andersson</i>

Glöm bara inte att tyg också var dyrt... Tygkostnaden för en kjortel i kläde från en av de mindre exklusiva textilstäderna från Brabant, eller för kjortel och kappa (båda med Bockstensmansdräktens mått)i vadmal motsvarade priset för en tunna öl (ca 126 liter) runt 1350.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Hur står detta i relation till andra kostnader t.ex. en säck spannmål, en gris m.m. eller antalet dagslöner för olika yrkesgrupper?
/Angus

Altså, i 1280 kostet en alen lerreft, dvs. lin eller hamp 4 penninger, dvs en dagslønn for en ufaglært arbeider. Til et panser går det med kanskje 30 alen, dvs. en måneds arbeid, bare i materialer. Om man sydde den i vadmel ville den bli billigere.

Til sammenlikning kostet et brød 1 penning, en kjortel 30 og en ku 300. flere priser på

http://www.historiska.se/histvarld/foru ... PIC_ID=785

Personlig tror jeg funnfrekvensen av brynjer fra vikingtid viser litt om hvor verdifullt det var: 1 bevart brynje (Gjermundbu igjen) og en masse rester. I forhold til dette blir prisen på litt hjemmeprodusert vadmel bare lommerusk.

Halvor

Av rent praktiska erfarenheter vill jag nog påstå att en ringbrynja kräver något slags vadderat skydd under. Att ta emot ett slag utan sådant gör ont... Tro mig. Jag undrar om någon av er vet om möjligen den berömda Viborgstunikan kan ha varit ett sådant skydd. Den är av allt vad jag kan se quiltad och kan således ha haft vaddering. Men jag är osäker på den saken. Vet någon bättre? Dessutom, vilket kanske inte hör hemma just här, hur var det med läderharnesk på vikingatiden? Provade nämligen en polsk kompis harnesk vid en träff i Foteviken. Han dängde till mig i magen med yxan och tro det eller ej, läderharnesket tog upp slaget och det enda som hände var i princip att jag åkte bakåt en bit. Nog måste väl även vikingarna ha känt till den sortens användning av läder? Att arkeologiska bevis saknas är ganska naturligt. Läder, liksom tyg, är ett högst förgängligt material och multnar bort.
Att man måste ha använt någon sorts skydd i strid faller sig ju naturligt. Frånsett då bärsärkarna (om de inte är en skröna) som i stridsgalenskap endast lär ha burit "särk", det vill säga sina vanliga kläder.
Torbjörn