]]>
Jag har fått det berättat för mig
att det beror på att en munk skrev slarviga "b" och folks
respekt för auktoriteter var så starkt att man inte vågade
ifrågasätta. Sedan fortsatte det så ända tills det blev
vedertaget. <hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">Det ligger säkert mycket i det!
Och apropå felskrivningar - att platser har fått nya namn genom århundradena har säkerligen hänt många gånger. Man kan ju tänka sig en kartritare från Mälardalen som kommer ner till Västergötland och går omkring och frågar vad platserna heter som skall hamna på kartan. En riktig ur-väschötte är allt annat än lätt att förstå!
Ett känt exempel är Fáris som blev Paris. På samma ort säger man kjarka om kyrka - Fáris kan då bli Fyris...
Noterbart är också att man på 1800-talet sålde skelettdelar från massgravar funna i trakten. Till England.
Tja, där halkade jag iväg lite... [:D]
Bengan
Statistik: Postat av B Wadbring — 30 mars 2004, 20:37
]]>
Statistik: Postat av Sigfuss — 30 mars 2004, 15:37
]]>
Problemet för mig är att det är lätt att falla in
i etnocentricitet, dvs att man framhäver sin egen
hembygd framför andra. Just Västgötaskolan har blivit
beskylld för att vara etnocentrisk (med viss rätt).
Vad man glömmer bort är att hela vår historieskrivning
präglas starkt av etnocentricitet från Stockholm/Uppsala.
Jag gör en liknelse.
<font size="5">A H C D E F G </font id="size5">
Så ser skalan ut om man börjar på a-tonen (man utgick från
a-mollskalan från början, börjar man på c blir det C-durskalan).
Vi ser ganska tydligt att det är någonting som inte stämmer.
Hur kan det komma sig att vi har fått någonting felaktigt itutat
oss och ändå accepterat det? Jag har fått det berättat för mig
att det beror på att en munk skrev slarviga "b" och folks
respekt för auktoriteter var så starkt att man inte vågade
ifrågasätta. Sedan fortsatte det så ända tills det blev
vedertaget. Jag vet inte om det är en skröna, och någon som
har källforskat skulle säkert kunna slå mig i huvudet med
att jag har fel och bara gått på en myt.
Trots det ser jag att det borde vara ett "B".
I alla andra länder kallas "H" för "B" och det har äntligen
börjat slå igenom i Sverige också.
Det är möjligt att du är något på spåren där Sigfuss.
Men jag vågar inte ha någon uppfattning om det.
Fortsätt gärna att spåna, det är intressant!
Statistik: Postat av Tyr — 30 mars 2004, 12:07
]]>
]]>
Och de sade till varandra: "Låt oss söka oss en furste som skall härska över oss och döma rätt."
Och de drog över havet till varjagerna, till ruserna. Ty dessa varjager kallades ruser på samma sätt som andra kallas svear, andra åter normanner och angler och ytterligare andra för goter - på samma sätt även dessa.
Och tjuderna, slaverna, krivitjerna och vepserna sade till ruserna: Vårt land är stort och rikt, men det finns ingen ordning i det. Kom och var furstar över oss."
Tydligen skiljde "ryssarna" på ruser och svear.
Däremot finns det inga belägg för att ruserna själva kallade sig så, vare sig på runstenar eller annorstädes.
Och det var ju Rurik och hans bröder Sineus och Truvor som begav sig iväg österut.
Bengan
Statistik: Postat av B Wadbring — 29 mars 2004, 18:14
]]>
]]>
1. Var döptes Olof Skötkonung?
2. Var ligger Birger Jarl begravd?
3. Vad gav lagman Eskil i hedersgåva till Snorre?
4. Var hittades den sjuringade guldhalskragen?
5. Var ligger Erik "Läspe och halte" begravd"?
6. Vid vilken historisk plats hittades den enda bevarade ringbrynjan
från högmedeltiden i Sverige?
7. Var stod det berömda slaget mellan Margaretas och Albrekts
trupper den 24 feb. 1389?
8. Var finns Broddetorps altare nu?
9. Vilket guldskrin var förebild till det som Johan III lät
tillverka och som nu står i Uppsala Domkyrka?
10. Vad är Forshems kyrka helgad till?
11. Vid vilken sjö ligger Aranäs?
Fjäderihattenfrågor:
12. Runsten VG 51, nu Statens historiska museum, i ett förråd.
Höjd 2.10 m bredd 1 m. Inskrift: "Olof satte denna sten efter
Redar, sin son" fanns ursprungligen vid en känd byggnad, vilken?
13. Vem skrev "Gullhjälmarne i Ålleberg"(lurig fråga)?
14. Dimbos gamla kyrka, numera sorgligt nog riven, hade en
speciell byggnadsform, vilken?
15. Var kan man finna "Odens grav"?
Statistik: Postat av Tyr — 26 mars 2004, 15:14
]]>
Fast upplänningarna ger sig inte...
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Jag ögnade igenom artikeln Svearikets kärna i Mälardalen, och det är väl ingen som förnekar att där funnits vikingar som farit iväg österut - vilket man iofs även gjort från Västergötland:
Olsbrostenen vid Åsarp:
"Guve reste denna sten efter Olav, sin son, en mycket dugande ung man. Han blev dräpt i Estland. Håvard(?) högg stenen."
I Hassla, Kinneve socken står stenen med texten:
"Brand reste denna sten efter Åsmund. Han blev dräpt i österväg".
I Smula sn, nu i Dagsnäs, stod en sten med texten:
"Gulle (Kolle) reste denna sten efter sin hustrus bröder, Äsbjörn och Jule, mycket dugande unga män. Men de föllo på krigståg österut".
På Kölna kyrkogård står en sten med texten:
"Agmund reste denna sten efter Äsbjörn, sin frände, och Åsa(?) efter sin make, och denne var son till Kolben. Han dog i Grekland".
Runstenen vid Dalums kyrka förtäljer:
"Toke och hans bröder reste denna sten efter sina bröder. Den ene dog västerut och den andre i öster".
Men för att kunna diskutera var Svearikets vagga stått måste man ju veta vilka svearna som omnämns av källorna egentligen var - och det vet man inte säkert.
Här ett stycke från hemsidan Svearikets vagga - en historia i gungning:
<b>Om grundbegrepp </b>
Vetenskap måste bygga på säkra, entydiga grundbegrepp. Sveaskolans mångomskrivna grundbegrepp "svearna" har enligt Gahrn minst tre olika betydelser!
Varifrån kom "svearna"? Med säkerhet har de haft samma ursprung som andra svenskar. Ty vid den historiska tidens början syns biologiska egenskaper, språk, kultur etc. ej ha varierat nämnvärt inom de gammalsvenska bygderna. "Svearna" kan inte etnologiskt skiljas från andra svenskar.
Med vilka maktresurser och med vilka organisatoriska medel skulle en "folkstam" i t.ex. norra Mälarregionen ha kunnat "ena" och behärska sydligare svenska landskapssamhällen under förkristen tid? Det fanns ingen vägförbindelse över Tiveden förrän på 1200-talet. Vidare, då "svearna" sägs ha varit en "sjömakt", ofta opererande österut, hur kunde de då "vid 1000-talet" sadla om och skapa en agrarstat, den landskapsunion vi känner från de första kristna århundradena?
Ortnamnen bekräftar ej att "götar" och "svear" varit olika "folk". Götnamnen är kultiska: Götala, Götavi, Göteve, Götene, Götlunda, Götåkra osv. Motsvarande Sve-namn saknas! Därför är Göt- resp. Sve(Svi-) i ortnamn ej jämförbara, och den antagna "folksyftningen" är godtycklig.
Mälarregionen är ett intressant och viktigt område med många fornlämningar. Med tiden blev Mälarutloppet östersjöväldets centrum. Detta betyder ändå inte, att Sveriges politiska centrum alltid funnits där, eller att regionens historia måste upphöjas till rikshistoria.
Grundbegreppet "svearna" är propagandistiskt och saknar entydighet. På diffusa begrepp kan man inte bygga säker kunskap.
Bengan
Statistik: Postat av B Wadbring — 19 mars 2004, 19:25
]]>
Statistik: Postat av Daniel G — 19 mars 2004, 16:35
]]>
http://www2.unt.se/avd/1,2883,MC=2-AV_ID=308101,00.html
(Och nej, jag kan inget om html, taggar och sådant, sorry. Ni får klistra och klippa
Statistik: Postat av Daniel G — 19 mars 2004, 16:33
]]>
det som Dag Stålsjö är inne på att makten kan ha flyttats runt i Sverige, ibland i Uppland ibland i Västergötland(mest i VG enligt DG) ibland i Kalmar ibland i Östergötland, kan det vara ett led i att kväsa anspråk på makt... att centralisera och medvetet förfalska
historien i det syftet.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Men under Gustav Vasas välde var väl makten sedan ganska länge flyttad till Stockholm med omnejd, fanns det verkligen någon anledning att ge sig på Västergötland på den tiden?
Gustav Vasa roffade väl åt sig av rikets tillgångar överallt, med den enda urskiljningen att han tog mer där det fanns mer att ta?
Om det var så att Västergötland hade större tillgångar på guldskatter och andra värdeföremål så var det väl inte så konstigt att hans girighet drabbade det området värre....
Statistik: Postat av Sigfuss — 8 mars 2004, 19:55
]]>
Nåja, inte var det väl bara Västergötland som brandskattades på guld och värdeföremål? Dalarnas kyrkklockor försvann med rasande fart - där fanns ju inte guld att ta, så man stal väl den metall man kunde få tag på.
Just den beskattningen riktades väl inte mot Västergötland, utan mer mot kyrkan som en auktoritet som satt på stora ekonomiska tillgångar och makt?
Statistik: Postat av Sigfuss — 8 mars 2004, 16:01
]]>
]]>
bland kelterna. Kelterna var aktiva i Tyskland.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">Fantastiska arbeten dom gjorde. Snettishamskatten var ju inte heller att leka med.
Förvisso inte av guld, men väl brons...
Denna kultyxa är funnen i Galstad, Västergötland, på 1950-talet. Den är 36 cm lång, och vid samma tillfälle fann man också delar av sex st vridna halsringar, även dom av brons.
Jag har hört att <b>det skall finnas en likadan yxa </b>någonstans i mälarlanskapen.
Är det någon som sett denna andra yxa, eller kan något om vad eller hur dom kan ha använts? Vid en ceremoni, förmodligen, men vet man hur eller varför?
Bengan
Statistik: Postat av B Wadbring — 7 mars 2004, 15:06
]]>