Statistik: Postat av Runristaren — 14 december 2006, 10:19
]]>
(Når jeg tenker meg om tror jeg forresten at jeg vagt husker hvilken bok jeg har lest det i; mener det var Steinsland & Meulengracht-Sørensens <i>Mennesker og maktene</i>).
Statistik: Postat av Sunniva Saksvik — 14 december 2006, 09:42
]]>
Men använde buddisterna grekiska kors, crux immi´ssa quadra´ta (det i mitten på bröstskivan)?
Att de använde Hakkors, sva´stika crux ga´mmata eller som det också kan kallas tetra´skelon är inget nytt.
Hakkorset ( konstigt varför det kallas hakkors då hakar är rundade, borde snarare heta vinkelkors?)är ett mycket gammalt lyckobringande tecken, som förekommer redan på grottmålningar, det finns också på en judisk synagoga. Av somliga anses svastikan vara en symbol för solens gång på himlavalvet, av andra för de fyra väderstrecken(vindarna). I Norden har hakkorset, ursprungligen ett eldtecken, sammanställts med Tors hammare, Torstecknet. Hos buddisterna är det nyckeln till paradiset.
Svastika är sanskritt och betyder lyckobringande. Om vinklarna går åt motsatt håll, dvs. om man spegelvänder figuren, kallas svastikan sauva´stika eller swavastika och är då en symbol för den nedgående solen, för olycka och död.
Statistik: Postat av Runristaren — 13 december 2006, 09:37
]]>
/N B
Statistik: Postat av Ny Björn — 12 december 2006, 22:54
]]>
Aha. Hink. Svensk er et rart språk. [;)]
Joda, det finnes en (eller flere, tror jeg?) hink i Osebergfunnet. En artig ting er at på en av disse hinkene, har man benyttet Buddha-figurer fra Østen som beslag på håndtakene.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Hmmm....Ytterst intressant det där med utsmyckningen!
Statistik: Postat av Runristaren — 12 december 2006, 15:52
]]>
Joda, det finnes en (eller flere, tror jeg?) hink i Osebergfunnet. En artig ting er at på en av disse hinkene, har man benyttet Buddha-figurer fra Østen som beslag på håndtakene.
Statistik: Postat av Sunniva Saksvik — 12 december 2006, 13:09
]]>
Tidigare fanns alla "hinkbilderna" (och mycket annat) från Birka I inscannade och online på Robb Schusters sidor, men han har plockat ner hela sitt - förvisso c-rightmässigt rätt tveksamma - arkiv i brist på nätutrymme och motivation. Således: Låna Birka I...
Annars kan du säkert hitta en del matnyttigt genom att googla - sökord som "viking bucket" etc borde ge en del bilder.
/N B
Statistik: Postat av Ny Björn — 11 december 2006, 12:21
]]>
Annars var hinken riktigt snygg, sån skulle inte sitta fel i Julklapp.
Men "vanliga" bönder har haft vanliga träspannar eller? Och de rika har uppenbarligen haft riktiga praktexemplar?
Statistik: Postat av Rabies — 11 december 2006, 11:35
]]>
-De övriga kommer att "dyka upp" i [url="http://www.historiska.se/data"]databasen[/url] under vintern och våren - under tiden får du som ovan sagts hålla till godo med Holger Arbmans "<b>Birka : Untersuchungen und Studien. I, Die Gräber : Tafeln</b>" från 1940. Kika på Taf. 203-212.
/N B
Statistik: Postat av Ny Björn — 10 december 2006, 00:35
]]>
De har smidesbeslag, är plåtbeslagna och dekorerade o.s.v. Minst tio stycken. Å granna är de...
Statistik: Postat av Germund — 9 december 2006, 21:50
]]>
]]>
Fast skall det vara vikingatid snackar vi nog snarare ett laggat träkärl i formen av just en hink, inte plåt.Statistik: Postat av Martin A — 8 december 2006, 12:48
]]>
]]>
Har nåt svagt minne av att jag sett nånting från Oseberg nån gång...
Hur är det med handtag och sådana grejer?
Statistik: Postat av Rabies — 7 december 2006, 19:37
]]>