]]>
]]>
Vart jag vill komma är: fungerar det lika med trälager som är hoplimmade, Skulle ett spjut böja sig vid olika luftfuktighet beroende på om de olika lagren har varierande täthet och kan dra åt sig fukt på olika sätt?
Ingemar
Statistik: Postat av Ingemar — 3 mars 2006, 23:30
]]>
]]>
Diametern på de flesta spjutholkar (falen) är väldigt liten, 10-20mm, även på många stora halvmetersspetsar, så hur skaftet skall vara utformat är inte helt självklart. Sist jag skäftade ett spjut gjorde jag det tjockast 1/3 från spetsen och tunnade ut det mot ändarna. Skall man se till illustrationer och jämföra med andra kulturer verkat det som dom är väldigt tunna och flexibla hela vägen.
Statistik: Postat av Thomas Hagaeus — 3 mars 2006, 11:43
]]>
]]>
]]>
Statistik: Postat av BloÞrafn — 3 mars 2006, 00:42
]]>
Att många ekar är vresvuxna och krokiga beror inte bara på ljusförhållanden och hamling; även djur hamlar växter och ek råkar visst vara ett mycket välsmakande träd... Desstom smakar tydligen vissa specifika ekar bättre än andra och om generetioner av rådjur och älgar delar försmak för just den här lilla eken på kullen, så är det svårt för den att bli särskilt hög...
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Kom på en sak när jag läste detta.. I Grötlingbo på södra Gotland är ekarna ökända för att vara roterade i stammen. Jag fick tag i en lämplig stam till båtbygge. Allt var fixat med lastare och lastbil till den flera ton tunga stammen. Skulle bara kolla innan genom att ta av lite bark, helt vriden[:0] Dumma jag trodde inte att det kunde vara så som de sagt. Jag trodde det skulle synas i barken om så var fallet. En hel socken, kan det vara genetiskt?
Of topic men intressant..
Statistik: Postat av grylen — 2 mars 2006, 22:41
]]>
/eric
Statistik: Postat av Eric Hejdström — 2 mars 2006, 22:11
]]>
]]>
Ek (Q. robur)
Färgek (Q. velutina)
Japansk ek (Q. serrata)
Kejsarek (Q. dentata)
Kermesek (Q. coccifera)
Korkek (Q. suber)
Kärrek (Q. palustris)
Persisk ek (Q. macranthera)
Rödek (Q. rubra)
Scharlakansek (Q. coccinea)
Stenek (Q. ilex)
Turkisk ek (Q. cerris)
Ungersk ek (Q. frainetto)
Vintergrön ek (Q. x turneri)
Vitek
Allt är relativt! Det finns såvitt jag förstår bara en ek som är bara "ek". Däremot har det planterats in och spridit sig både det ena och andra.
Statistik: Postat av grylen — 1 mars 2006, 17:42
]]>
]]>
Visby stift skänkte den till mig men den var rutten i kärnan[:0] Jämför när idegranen tog "slut" i England och man importerade från Spanien var det väl, från ett bergs skuggsida=höga stammar utan kvist.
Idegran och fridlyshet blir jag inte klok på. Har frågat skogsvårdstyrelsen här på Gotland och de uppger att det finns två lokaler med fridlysta idegransbestånd på ön. Markägare vill gärna bli av med dom då de tror att marken förstörs och djuren kan bli förgiftade (vilket iofs nog är sant). Harm Paulsen som forskar om bågar i Kiel sa att han hade väldigt svårt att få tag i idegran pga fridlysning. Man får fråga helt enkelt och/eller spela ovetande.
Angående lönn så har jag ingen erfarenhet tyvärr. Vackert träslag dock. Fast vänta nu, ämnet var ju spjutskaft! Ville bara svara det jag tycker mig förstå.
Statistik: Postat av grylen — 1 mars 2006, 00:46
]]>
Är inte idegran fridlyst?
Nu åter till sak:
Är det någon annan som prövat lönn? Varför/Varför inte
Statistik: Postat av vemtogmittnamn — 28 februari 2006, 22:12
]]>